erica elin louise.

Så. Vad förväntar jag mig av 2016? Jag brukar vanligtvis inte förvänta mig någon form av förändring alls. Man ändrar en siffra i datumet, och jag har svårt att se varför folk inte ska kunna göra en förändring när fan dom vill. Det jag förväntar mig av 2016 är vad jag förväntar mig ska hända när jag slutar vara mammaledig. Just nu har A min fulla uppmärksamhet, men jag har massa drömmar inför framtiden. 
-Jag ska börja bli mer hälsosam, såklart. När A får äta mer av våran mat så kommer det inte bli pommes och bea till exakt allt, som nu. Jag är riktigt dålig på att laga nyttig mat. Är alldeles för bekväm just nu och handlar bara frysmat som är lätt att slänga in i ugnen. Fy på mig.

-Tagga ner på läsken. Jag tycker att mineralvatten är minst lika gott som cola, ändå dricker jag bara massa socker hela tiden. Eftersom att jag avskyr kaffe och är så satans trött om dagarna så har läsken blivit lite av min räddning. Jag får helt enkelt hitta någonting att byta ut det mot. 

-Börja träna. Ja, ni hörde rätt. Jag har verkligen inga problem med hur jag ser ut, men jag känner nu när jag är mamma hur fruktansvärt otränad jag är. Får lätt ryggsmärtor och orkar ju för tusan ingenting! Det är viktigt att jag börjar orka tror jag. A har sån överskottsenergi, och jag ska hålla samma takt som honom i minst 18 år till. 

-Skapa mera. Jag vill ju måla. Jag har tid över. Jag är bara för lat för tillfället. 

och sist men inte minst.
-Starta eget. Ett löfte jag har till mig själv är att aldrig gå tillbaka till restaurangen på heltid igen. Det går inte ihop med familjelivet. Jag kommer i början att jobba några helger, men eftersom att S är DJ och alltid jobbar Fredagar & Lördagar så funkar inte det i längden. Jag kan inte ha barnvakt varannan helg, nej. Och jag är less på att vara anställd, jag är för rastlös. Jag vill testa på eget ett tag! Jag har min maskin, jag har mitt märke som redan tagit fart och jag har mina återförsäljare. Jag är ju redan igång! Nu ska jag bara starta företag och lägga full fokus på mitt när A är på dagis. Jag ser verkligen fram emot det, det är ett så stort steg för mig. Och restaurangen kommer alltid finnas där om jag behöver något att falla tillbaka på. Jag kommer fortsätta vissa luncher där oxå då jag kommer behöva en slant vid sidan av, iallafall i början.
Jag är verkligen supertaggad på att få komma ut i arbetslivet igen, och denna gång på helt egen hand! Så himla spännande, önska mig lycka till!